stagediving

Ge mig en dags ledighet, bara en dag och jag lovar att ta vara på den.
Att jobba 7 dagar i veckan är psykiskt jobbigt.
För jag känner mig inte trött i kroppen, jag orkar fortfarande med träningarna.
Promenerar på morgonen, tvättar mina kläder, lagar min mat.
Skulle vara rummet då som ser ut som ett bomnedslag men förutom det så orkar jag...

I Helgen jobbade jag på hotellet, mycket skönare att vara i stan.
Jag kan gå runt och bara lyssna på musik hela dagarna. Helt okej jobb på det hela taget.
Igentligen är det inget fel på något av mina jobb men jag saknar att vara ledig.
Att kunna göra vad jag vill när jag känner för det, som sagt en dag räcker för jag avundas alla som går hem på fredagen och har helg och jag vet att nu går jag på nästa skift.

Annars älskar jag livet här uppe.
Jag älskar miljön, havet, bergen, människorna.
Jag kan inte bli kvar här för alltid, snart måste jag vidare.
Somliga dagar kryper det under skinnet på mig.

Här och nu!
Det är det enda sättet att leva lyckligt på (för mig).
Alla andra sätt äter upp mig.
Jag borde tänka mer på min framtid säger man till mig.

Jag är har en plan, jag vet vem jag är och det är allt jag behöver veta. Just nu!
Allt annat kommer så småningom.

Kärlek <3