stagediving

Vilken supermysig söndag, söndagar står faktiskt högre i kurs numera än fredagar och lördagar.
Söndagar är mer kravlösa helt enkelt.

Så idag sov jag ut ordentligt, i min skeva dygnsrytm innebär det att jag vaknade vid halv tre på eftermiddagen.
Jag dammsög och tvättade golven för visst är det på söndagar man ska göra rent?
Eller, söndag är väll vilodagen.
Jo, först skapade Gud jorden på 6 dagar och sen vilade han.
I vilket fall som helst luktar det fräscht här och jag älskar att lukta på nyskurade golv.

Senare tog jag en promenad till Ila.
Det roliga med att vara född utan lokalsinne eller närminne är att man kan hamna i stort sett vart som helst.
Varje promenad man tar är altså ett eget litet äventyr.
Jag hamnade på en balkong hos ett norskt par som bjöd på kaffe och försökte genom att peka ut på en karta förklara vad jag befann mig, samt vägen dit jag skulle.
Hem till Cicci och Steven, som bjöd på mat och småprat.

Sen gick jag och Cicci till havet för att pröva fiskelyckan och jäklar i mig vad det nappade.
Inte en gång hann jag knappt med att kasta i förräns det började rycka i spöt.
Tyvärr vad det ena smarta rackare och det enda som hände var att jag gång på gång fick dra upp en tom krok och sätta på en nya räka.
Tillslut, äntligen lyckas Cicci kroka fast en stackars miniatyrfisk.
Fisk som fisk tänkte vi, slängte tillbaka ynglingen och gick upp till lägenheten för att titta på tv4-filmen.

Persbrandt altså, ja han börjar faktiskt bli lite gammal nu men det kan inte hjälpas.
Jag dreglar fortfarande efter gubben, bara lite äckligt och skumt.

Och så plötsligt säger Cicci att hon sparkar, jag fattar ingenting, vadå jag har väll inte sparkat någon.
Men så tar hon min hand och lägger den mot sin mage, och ta mig tusan, det sparkar därinne.
Det finns något där inne i magen som växer och rör sig.
Något så vanligt som sker hela tiden överallt och ändå är så stort.
Min allmänna inställning till bebisar är ingen hemlighet.
Jag tycker det verkar mest jobbigt, och har svårt att förstå varför alla blir helt till sig och börjar jollra och bete som idioter så fort dom ser en bebis.
Men när jag kände sparken mot Ciccis gravidmage verkade det ändå rätt häftigt.
jag kanske kan tänka mig att låna flickan någon gång ibland.
Bara en kort stund ;)


Nu har jag lyckats promenera hem i nästan helt rätt riktning (blev bara en liten omväg, men jag kom fram).
Sen surfade jag in på Svtplay och la mig i sängen för att se kristallengalan 2009.

Janne Josefsson- "Tack mamma, jag vet att du tittar nu. Jag vet det för i himmelen får man på in Svt"
Det är nog sant. I himmelen finns inga reklamavbrott..!

Dagens låt är Hjärter Dam med thåström för att den verkade passa in för vad som känns som evighet sen