stagediving

Kan man avsluta en riktigt kass helg på ett bättre sätt än att drömma sig bort efter bättre tider?
Nej, det kan man inte..!

Problemet med att ha en dålig dag är inte just att man har en dålig dag.
Problemet är en fråga om att kunna vända det dåliga till något bra igen.
Drar man täcket över huvudet och väntar finns risken att nästa dag följs av ytterligare en dålig dag osv.

Just därför är jag noga med att aldrig gräva ner mig för länge.
Fredagen började katastrofalt, jag hade baksmälla, halsont och det vilade något förbannat i luften.
Det var nästan som om jag hade bestämt mig för att sörga bort timmarna.
Tänka på det som gör ont, lyssna på det som knäcker sönder hjärtat.
Ömka och älta.
Jag lämnade inte rummet. En dag okej så långt.

På lördagen skulle jag jobba men sov lite för länge och fick småjogga ner till stan på en timme.
Väl där visade det sig att nej, jag skulle inte alls jobba.
Ett litet missförstånd som jag i stundens hetta tyckte var allas utom mitt eget fel.
Skitsur slänger jag ut 30 spänn helt i onödan och tar bussen hem.
Lägger mig i soffan som värsta slashasen.
Vräker i mig choklad.
Gör ett tappert försök att skärpa mig och tar på mig kläder och går ner till havet.
Vägrar dock inse faktum att jag bor typ i nordpolen och att det är i vinter här, eller i all fall höst och definetivt ingen sommar längre.
Fryser och springer illa kvickt hem igen.
Somnar på soffan.

Men inte idag inte.
Idag har jag och Alex suttit och drömt oss bort till världens alla hörn.
Plockat lite i olika länder och försökt göra upp en så smart plan som möjligt för våran långresa.
Jag vill ju åka överallt men tyvärr går det ju inte.
Det är sådana stunder som jag kan tycka det är rätt skönt att fortfarande vara ung och ansvarslös.
Jag har ju flera år på mig att resa.
Dom säger ju att man måste bli vuxen någon gång.
Frågan är bara när.
Och vad det innebär.



Här kommer jag spendera årets första månad


Dagens låt är Rosalita med Åge Alexandersen (Nej, det har inget alls med barbados att göra ;))